Jag har tänkt mycket på rätt och fel och hur man vet vad som är vilket.
Och jag har tänkt många gånger att jag ska liksom hänga av mig alla mina känslor på en galje och låta dom hänga där ett tag. Och sen gå runt utan känslor och göra som folk säger åt mig. Sen blir jag bara arg och känner helt tvärtemot och lovar mig själv att ingen någonsin ska få säga till mig att det jag gör är rätt eller fel. För det kan ingen veta. Inte ens jag kan veta om det jag gör i mitt liv är rätt eller fel. Men det är bara jag som kan känna om det känns rätt eller om det känns fel. Väljer jag sedan någonting som i slutändan blir fel, ja då är det väl bara att acceptera det, men då tillåter jag inte att någon annan människa som inte vet någonting om hur jag känner ska kritisera det jag gör. För känslan är det ända man kan gå på och känslan är det viktigaste vi har. Och känslan har oftast rätt. Så säg inte att jag har gjort fel när du inte vet hur jag känner, tack.